THE RIDE OR DIE PERFUME TAG

Du som känner mig eller följer min blogg regelbundet vet att jag under de senare åren gått från att använda en och samma doft till att bli lite av en parfymhorder. Jag älskar doft och det är inte bara parfymer mitt hem är fullt av, utan även doftljus, rökelser, doftpinnar, rumsdofter, mysiga tvålar och ja, massa annat. När Karin på Stilbloggen taggade mig i The Ride or Die Perfume Tag kunde jag ju inte avstå, jag MÅSTE ju bara få göra ett inlägg där jag totalt nördar ner mig i doft! Bakom parfymtaggen står en annan Karin, nämligen Fröken Smulsex, så cred till dig för chans till att nörda parfym. Jag taggar Little Miss Consumer aka parfymhorder Extraordinaire, Linda Hallberg och Molkan att göra denna!

OBS! Jag varnar på förhand att detta kommer bli ett ganska långt inlägg, så fram med en kopp te och en macka så du inte svälter under läsningen.Bästa höstdoften:
I slutet av sommaren var jag lite äventyrlig och blindshoppade två parfymer från Frederic Malle, och eh, jag kan definitivt inte kalla mig för något ekonomiskt geni – jag köpte 20 ml parfym för ca 900 kr. Bäst av de två blev i alla fall Frederic Malle – Dries Van Noten som är en unik, mjuk och ganska sexig doft. Min näsa plockar upp läder, mjölk, saffran, vanilj, jasmin och en uns patchouli. Tänk dig att du åkt tillbaka till 20-talet, varit ute i stallet och putsat läder, sedan satt dig i ett mysigt bageri där det bakats vaniljbullar och våfflor och sedan satt en kvist jasmin bakom örat. MUMS.

Bästa vinterdoften:
Jag fortsätter med ännu mer Frederic Malle; Frederic Malle – Portrait of A Lady. Det är som att den blir helt annorlunda på mig sommar kontra vinter och på vintern kommer de toner av parfymen som jag älskar absolut mest fram ännu lite mer.

Bästa vårdoften:
Här skulle jag nog dra till med Versace – Bright Crystal Absolu som är ungefär som den traditionella Bright Crystal, fast på crack typ. Om den första versionen av Bright Crystal är en dröm av pioner och granatäpple, så är Absolu den lite rebelliska lillasystern som bara var tvungen att kasta ett par nävar hallon i bålen och spicea med en extra skvätt yuzu.

Bästa sommardoften:
Denna var jättesvår, det är lite som att välja mellan sina husdjur, hur ska man kunna säga vilket man gillar bäst? Gemensamt för vad jag brukar trivas i sommartid är i alla fall att jag gärna ser att mina dofter innehåller jasmin och/eller apelsinblom, men denna sommar har Byredo – Bal d’Afrique varit en favorit, trots att varken jasmin eller apelsinblom är de framträdande noterna i parfymen. Jag skulle säga att Bal d’Afrique är en doft som osar sexighet och värme och i kombination med naken, solvarm hud är den så. jävla. fin.

Bästa vardagsdoften:
Jag är värdelös på det där med att separera mina dofter utefter dag, kväll, vardag osv, jag kastar oftast bara på mig det jag känner för, och ibland vill jag ha en tung, jävla fuck you-parfym, medan andra dagar vill jag bara dofta lätt och fräscht. Men med tanke på att min mest använda parfym detta år är Thierry Mugler – Alien, som jag mer eller mindre totalt missbrukat, så får det bli den. Alien är en explosion av jasmine och jag totalälskar doften, Alien har mer eller mindre blivit en ny signaturdoft för mig (innan var det Versace Bright Crystal) och jag har alltid en liten skvätt med mig i handväskan.
När jag vill känna mig odödlig/femme fatale:
Eeeh… Ja, det är antingen Frederic Malle – Portrait of a Lady eller Thierry Mugler – Alien, jag tror faktiskt inte att jag kan välja. Portrait of a Lady är mer av en powerdoft som jag gärna slänger på mig när jag vill boosta mitt självförtroende eller kanske ska göra något viktigt, medan Alien är doften jag skulle ta på mig om jag vill känna mig riktigt femme fatale, för jag känner mig alltid vrålsnygg i Alien!

Bästa comfort smell:
Jag har alltid haft svårt att somna och det började nog faktiskt redan när jag var riktigt liten. Redan när jag var 2-3 år kunde jag ligga vaken i min säng i flera timmar efter att jag nattats utan att kunna somna, men sedan när jag väl somnar, då sover jag oftast väldigt gott. När jag var liten, mellan 5-8 år gammal, hände det mer än en gång att klockan började närma sig 21-22 på kvällen och att jag fortfarande inte hade somnat. Min mamma var på den tiden väldigt intresserad av att ta hand om trädgården och brukade fixa där när vi barn hade gått och lagt oss. Då brukade jag ibland smita ut till mamma i den fuktiga sommarkvällen och be henne att få vara med en stund, det fick jag oftast och då hjälpte jag till att rensa lite ogräs, bära lite jord och annat småpyssel för att bli lite trött. Gemensamt för alla dessa kvällar var doften av syrener och lavendel som genomsyrade kvällsluften, en fuktig, tung blomdoft helt annorlunda den doft syrener ger från sig när solen ligger på. Syrener med en touch av lavendel är definitivt min comfort smell. (Yankee Candle Lilac Blossoms ger mig denna känsla).

Guilty pleasure-doft/mixed emotions-doft:
Om någon passerar mig och doftar av Dolce & Gabbana – Light Blue sniffar jag lite extra. Light Blue är en doft jag älskar, men nog aldrig skulle köpa, för den är inte ”min” utan har alltid tillhört andra människor jag känt.

Doft jag inte står ut med:
Den som direkt poppar upp i huvudet är Byredo – Baudelaire. Jag älskar diktsamlingen Fleurs du Mal som poeten Charles Baudelaire skapat, och när jag såg att Byredo hade en parfym med hans namn så sprayade jag bara på den utan att tänka. Doften var helt vedervärdig på mig och jag letade desperat efter rinnande vatten så jag kunde tvätta bort odören. Blä. (Nu är denna för övrigt för män, men ändå blä).
Nästa dröminköp:
Allt från Frederic Malle, huehuehue. Men ska vi vara mer specifika så är jag supersugen på Valentino – Valentina som jag tycker är så himla fin, kanske egentligen inte en sådär superunik doft, men vi funkar bra ihop. Eller åh, just ja! Hur kunde jag glömma, jag går och drömmer om Thierry Mugler – Alien Essence Absolue, Thierry Mugler – Alien Liqueur de Parfum och Thierry Mugler – Alien The Taste of Fragrance… men alla de är rätt svåra att få tag på :/ (så snälla, seriöst, kan någon bara ge mig allihopa?)

Om jag bara fick bära en doft resten av mitt liv:
Du har nog redan listat ut det, Thierry Mugler – Alien är min bae.

Jag har tagit slut på en hel flaska av:
Versace – Bright Crystal, jag har nog faktiskt tagit slut på tre stycken av denna.

Discontinued doft som orsakat hjärtekross:
Emporio Armani – White For Her… detta är doften jag älskade under hela min gymnasietid, men aldrig kände att jag hade råd att köpa, utan som jag fult nog sprayade på mig i diverse skönhetsbutiker. När jag sedan, för 5-6 år sedan kände att ”den här måste jag ju äntligen köpa!”, så hade den utgått. BUUU.