Åh gud. Har suttit och läst genom min gamla blogg nu en stund och hamnat på inlägg från tiden när jag höll på och modellade som mest och kanske var som smalast också. H-E-R-R-E-G-U-D vad folk var på mig om min vikt hela tiden och antydde att jag skulle ha ätstörningar! Klart att jag, som vilken normal tonåring som helst hade idiotiska komplex och tankar om min kropp, men några ätstörningar det hade jag bannemig inte. Blir så irriterad när jag läser hur påhoppad jag jämnt blev om min vikt, bara att jag sa att jag inte passade i ett par shorts kunde få 40 pers att flippa. Varför tycker folk det är okej att hela tiden gå på smala människor om deras vikt? Orka det. Vore lika dumt som att gå på överviktiga. Trams. Orkar inte gå in på ämnet för djupt, men kan inte folk bara acceptera att vissa är smala och vissa är tjocka?

Bjuder på några gamla bilder på viktmobbade Ida, fan vad snygg jag var som 18-åring. PEACE!

Badade min lille gris igår. Snacka att han såg rolig ut i badkaret, inte så sugen på att vara där och fjantigt liten och tunn med all päls som blivit platt. Fönade och borstade upp lillskiten och gud vad fin och fluffig han blev. Sedan blev han trög i magen och bajsade ner sin päls. Så fick bada hans rumpa kl ett på natten. Jävla hund.