Jag är en person som rätt ofta tar ställning för olika saker. Ibland blir det en uppoffring och lite obekvämt för mig och ibland känns det inte alls. Du som regelbundet läser min blogg vet t ex att jag bojkottar märken som djurtestar. Du vet säkert också att jag är vegan och gör mitt bästa för att konsumera djurfritt. Du kanske också märkt att jag är väldigt feministiskt lagd och att jag verkligen inte pallar bullshit. Jag är generellt inte så förtjust i människor som helhet utan brinner mer för djur, men med det sagt vill jag verkligen inte se någon råka illa ut p.g.a kön, sexuell läggning, hudfärg, religion eller liknande. Det är helt fantastiskt korkat att det är så många som än idag inte kan se gråzoner och inse att vissa tankemönster är rakt av tappade (det är sånt här som gör att jag inte är så förtjust i människor).

Om vi åter ska knyta till det där med uppoffringar och att bojkotta märken p.g.a idioti så tycker jag att det är skönt att många av dem automatiskt försvinner för mig i och med att de djurtestar. Jag behöver inte så ofta ta avstånd från märken som jag gillar eftersom en human inställning till djur ofta innefattar en helt ok företagsetik. Inte alltid så klart, men ofta. Det finns märken som egentligen, på pappret, gör allt rätt men som bakom kulisserna beter sig som idioter mot personal. För mig är det nästan värre att utåt sett ha en image som skönhetsvärldens gullungar och sedan, när ingen ser, ha en helt sjuk personalpolitik, det luktar ruttet för mig. Bojkott. *host* rimmar på flush *host*

Trots att jag är megakass på att följa med i nyheterna (får ångest) så har jag inte lyckats missa idiotin som Donny Karan, grundare till DKNY, hävde ur sig i samband med skandalen kring äckelgubben Harvey Weinstein. Nu är DKNY inte ett märke jag konsumerar (p.g.a ej CF), men jag känner mig riktigt förbannad över hela grejen. För att se vad jag är arg på vill jag rekommendera att du läser denna artikel (länk) och ser detta klipp (länk).

Det är totalt vidrigt att en vuxen kvinna kan häva ur sig sådana saker och skjuta ner på offer istället för att se det verkliga problemet. Jag är på riktigt chockad över Karans kroppsspråk, ordval OCH det faktum att hon försöker förklara bort det hela i efterhand med att det är taget ur kontext. Sätter man dessutom denna sak i sitt hela sammanhang tycker jag att det är vidrigt att Karan säger att hon kämpat för kvinnor hela sitt liv. Helt ärligt tycker jag inte dessa bilder ser ut som något en person som kämpar för kvinnor skulle producera.

Bild 1
Bild 2

Döm själv. Jag har själv arbetat som modell och det finns en del sunkiga idéer i modevärlden, men mode kan vara sexigt, naket, vackert, inkluderande och härligt. Donna Karan däremot, misslyckas verkligen totalt. Samla alla detaljer och addera med hennes uttalande så får du en påse kvinnohatande och rasistisk skit. Sorry not sorry men så är det faktiskt. Dessutom tycker jag att det är rätt roande att hon skyller på kvinnors sätt att klä sig och föra sig – när hon själv är en designer som klär och ställer kvinnor i utmanande kläder och positioner (i sina kampanjer). I dunno – don’t shit where you eat?

Det tråkigaste i hela situationen kring Donna Karan är att någonstans känns det som att hon är färgad av allt kvinnohat som florerar i världen. Jag ursäktar absolut inte henne, men det känns verkligen som att hon är färgad av världen och inte tänker. Jag vet lite om hennes liv och vad hon varit med om, men att en vuxen kvinna häver ur sig de saker Karan gjort är oacceptabelt. Hon har haft ett helt liv att reflektera, ta in information och jobba med sig själv – hon är ingen tonåring som inte haft tillgång till information och livserfarenhet.

Ibland vet jag att folk upplever mig som rätt hård och dramatisk när jag dömer ut företag för deras agerande, men helt ärligt, finns det inte så många företag på marknaden att vi har råd att välja bort problematiska företag? Det finns mer eller mindre alltid ett någorlunda schysst företag som kan ersätta det som ett problematiskt företag erbjuder. Och på riktigt, skönhet är inte så viktigt att vi ska fortsätta att ge våra pengar till skitföretag för att vi inte hittar ersättningar. Vissa saker kan vi helt vara utan. Jag förstår om du t ex har eksembesvär och hittat den enda saken som fungerar och att du då inte vill byta bort den, men den där mascaran eller läppstiftet? Behöver du verkligen Ruby Woo från MAC när djur blivit plågade? Behöver du DKNYs tråkiga äppelparfym när den doftar av kvinnohat?

Jag vill på inget sätt skamma skönhetsvärlden för god knows att vi får skit ändå, jag vill som vanligt bara uppmana till eftertanke. Vi har en viss makt med våra pengar och med våra handlingar och denna bör vi utnyttja. Tycker du Doves senaste kampanj (om du missat denna är du på riktigt så nyhetsfrånvänd att du får läsa på själv) är skit så kanske du ska ta och berätta det för dem samt sluta köpa deras saker. Tycker du att DKNY är sunkiga? Sluta köpa deras saker, skicka ett mail och berätta för kompisen. Det finns så himla mycket skönhet som vi med ett gott samvete kan konsumera att det känns onödigt och korkat att stödja mobbarföretag med sunkig attityd.

Och nä, jag är inte heller någon perfekt konsument. Men jag försöker och vill göra och uppmana schyssta val. Alla stora förändringar börjar med små. Vad tycker du om allt detta, kokar du också eller blåser det dig över huvudet?