Igår var jag ute med en vän. Vi gick ut för att ta ett par öl på stan och snacka skit. Vi båda hade mindset att det inte gjorde något om någon vi känner ville snacka lite, men om det var okända män så ville vi inte ha det. Innan vi gick ut skojade jag och sa att jag skulle styla mig så unapproachable som möjligt, jag satte t o m en tunn ring på förlovningsfingret, liksom bra sätt att högaktningsfullt be någon dra. (För den enda gången som kvinnors ord tydligen betyder något är när vi är märkta att vi är “ägda”, fräscht).

För att se lite unapproachable ut, så gjorde jag ett hårt, svart öga med en blå highlight i inner vrån, inte direkt en look som skriker giftasmaterial. Jag använde då Urban Decay x Kristen Leanne Kaleidoscope Dream, färgerna 13th Floor (som är en galet bra svart) och Leo som är en blåtonad, tokig iriserande skugga. Superfina båda två. På läpparna lättburna Pink Opal från Linda Hallberg Cosmetics.

Jag drog på en rätt oformlig, långärmad, stor svart klänning med hög krage och som nästan når till anklarna och parade ihop med ett par svarta boots med en mellanhög klack. Kände mig rövsnygg, men samtidigt som att jag skulle kunna få vara ifred.
Men nä, det fick jag inte. På första stället går en pruttfull kille förbi och väser “snyyyyyggg…”, men jag skrattade mest p.g.a att han såg så stört full ut. På väg mot bussen hem går vi förbi ett killgäng, varpå en av killarna skriker “fan vad sexig du är!”, sedan fortsätter de skrattande vidare.

När jag sedan hoppar på min buss hem händer det en jävla massa saker på kort tid. Jag sätter mig på ett säte och två killar hoppar på, varpå en vill att jag ska hoppa in så han kan sitta bredvid mig, jag säger nej, för det var tuggummi på sätet. Då tar han mig i handen och vill att jag ska följa med och sitta med honom, jag säger nej. Förutom att detta är en rätt så otrevlig situation, så avskyr jag när okända personer rör mig, avskyr.

Det sätter sig en annan man bakom mig och börjar viska saker han tycker om mitt utseende. Jag försöker låtsas som inget, för jag orkade inte. Men då hör jag en annan tjej som sitter längre bak som högt säger “men låt mig vara”.  Bredvid henne sitter en kille, förmodligen den som tog mig i handen, och är närgången. Jag säger då “men för i helvete, lyssna på henne”, men killen fortsätter att vara dum i huvudet. En annan tjej skriker “GIRL POWER”

Killen fortsätter att vara närgången mot tjejen och då börjar jag ruttna, säger “om hon säger nej så låter du henne vara”. Killen som suttit och viskat till mig tar sin chans eftersom jag vänt mig och fortsätter “jag vill prata med dig“, jag säger, rätt otrevligt “men jag vill inte prata med dig! Jag ska hem till min pojkvän och mina hundar och vill verkligen inte prata, vi känner inte varandra”. Idioten säger att visst känner vi väl varandra och försöker övertyga mig att prata med honom. Jag säger då “nej, det gör vi inte. Du ska låta mig vara ifred på samma sätt som han ska låta henne vara!”

Slutar killarna? Nej. Viskaren sitter och säger att jag är snygg, ska hälsa min pojkvän, att han är avundsjuk. Då gaddar vi tjejer ihop oss och säger ifrån tillsammans. När jag hoppas av bussen säger jag till tjejerna att ta hand om varandra och till killarna att de är en skam. Tjejerna säger tack, tack detsamma och att de ska hålla ihop så länge de kan.

Så många känslor här, för min del blev jag mest asförbannad, men sånt här händer ju hela tiden och det börjar bli rätt ledsamt. Ingen man vill kännas vid att det händer – för de gör inte så och ingen de känner heller. Konstigt att det händer i så fall. Väldigt underligt. Men om du vet med dig själv att du inte är som dessa snubbar, då kan du i alla fall visa den respekt du säger dig ha för kvinnor. Enklast gör du detta genom att låta oss vara ifred och ser du sådant här hända – lägg dig i och avbryt. Jag kan ta hand om mig själv, men faktum är att en manlig röst fortfarande väger så mycket mer än min. Använd ditt manliga kapital.

Till alla kvinnor och ickemän, våga säga till, gadda ihop er, ställ er vid varandras sida, våga göra det obekvämt, ta följe även om ni inte känner varandra, sätt er bredvid andra ickemän, ring polisen i värsta fall. Som grupp är vi starka och vi ska inte ta sånt här, men tills dagen kommer då män tar ansvar får vi göra det bästa av situationen.

Det allra mest tröttsamma, och kanske lite lite stärkande, med gårdagen var att jag fått validerat de känslor jag har. Träffar jag okända kvinnor/ickemän på kvällen eller natten känner jag mig trygg. Vilket jag uppenbarligen kan göra eftersom vi har varandras rygg, vilket tjejerna igår bevisade. Jag fick även validerat att jag har all rätt, och kanske t.o.m ska vara rädd, känna mig orolig och trängd när jag träffar okända män på natten. Män har lärt mig att vara rädd för dem. Det är ingen fördom, det är en lärdom jag fått. Det är mäns egna fel att alla ickemän skyr er och spyr galla. Antingen beter ni er som rövhål eller gör exakt ingenting. Är du inte en rövhatt – visa det genom att öppna käften när du ser skit hända.

Just ja, jag har tydligen mörklila hår nu.

BAS
Lumene Natural Glow Foundation – 2 Ivory
Viva la Diva Concealer With Argan – Pure Light
Makiash Perfect Finish Loose Powder
Nabla Pressed Highlighter – Wave
Illamasqua Powder Blusher – Lover
Linda Hallberg Cosmetics Infinity Palette – Maffei + Cigar (contour)

ÖGON
Urban Decay x Kristen Leanne Kaleidoscope Dream – 13th Floor + Leo
Nabla Magic Pencil – Nude Light
IDUN Minerals – Magna Lengthening Mascara

LÄPPAR
Linda Hallberg Cosmetics Fantastick Lipstick – Pink Opal